Hahah

Kolets kretslopp

Kolet är nödvändigt för alla sorters liv, det finns med i alla växter och djur. Kolet finns med i många olika kretslopp,  ibland är det kort kretslopp som bara 1 dag och ibland långa som mer än 100 miljoner år.

·         1 dag: Kolet finns i luften i form av koldioxid som vetestrået tar in när det bildar druvsocker. När vetestrået förbränner energin släpper det ut lite av kolet, man kan säga att strået andas på natten eftersom det inte finns något solljus och då kan inte fotosyntesen fungera.

·         1 år: När bonden skördar vetet innehåller det kol som är bundet till druvsockret i strået.  När vetet förvaras inne i ladan kan möss äta av vetet, då får mössen i sig kolet. När mössen sedan andas och förbränner druvsockret återförs kolet till luften som koldioxid.

·         100 år: När en gran är en liten planta tar den in koldioxid via fotosyntesen. När den sedan blivit ett stort träd så huggs den ner och eldas upp, då frigörs kolet till luften igen.  Koldioxiden som granen tar in lagras som cellolusa. 85 % frigörs i luften medans 15 % stannar  i granen och därför kan det ta upp till 100 år.

·         100 miljoner år: Det fanns jättestora skogar för 100 miljoner år sedan. Döda växter från dem skogarna spolades ut i haven och sjönk till botten. Där har de legat i miljoner år med högt tryck och hög värme. Då har det bildats olja. Vi tar sedan upp oljan och förbränner den på olika sätt som t.ex. bensin och plast. Då frigörs kolen och blir koldioxid igen.

Närsalternas kretslopp

I djurens och växternas ”kroppar” lagras närsalterna när de växer upp. Det är olika mycket närsalter i olika ekosystem. Det mesta närsalterna kommer från förmultnade växter och djur, liten del av närsalterna löses ut av vatten från berg och mineralkorn, det kallas vittring. Närsalterna löser sig i markvattnet som sedan växterna kan suga upp. Närsalterna lagras i växterna och när växterna sedan dör och blir till förna återförs närsalterna till marken igen. Och sedan börjar allt om igen.

Energins flöde i ett ekosystem

Solen ger energi till ekosystemet, men bara en liten del av energin binder växterna i sitt druvsocker. Som sedan blir mat till levande.  När solen kommer till ekosystemet värms det upp, den varma marken, förnan och djuren och växterna strålar ut värme, men varje dag måste ekosystemet få ny energi från solen.

Nedbrytarnas roll i naturen

Nedbrytarnas roll i naturen är att bryta ner döda djur och växtdelar. Om nedbrytarna inte fanns skulle det ligga döda djur och växter överallt. Och så skulle närsalterna och kolet inte återföras till luften, vattnet och jorden. Då skulle alla växter sluta växa och sedan dö och om det inte finns några växter skulle det inte finnas något för djuren att äta och så småningom skulle även djuren dö ut. Därför är nedbrytarna precis lika viktiga som växterna och djuren för att ett ekosystem ska fungera. Exempel på nedbrytare är svampar, maskar och bakterier.

Ett ekosystem i jämnvikt

Djur eller växter av en viss art kallas för population. Om det finns många av en population som t.ex. harar så finns det ju mer mat åt rävarna eftersom dem äter hararna. Och finns det mer mat åt rävarna så blir rävarna fler. Men om det finns många rävar blir ju hararna så småningom färre och då finns det inte lika mycket mat kvar åt rävarna och då minskar dem också i antal. I ett naturligt ekosystem kan ingen population ta över. En viss populations naturliga fiender ökar i samband med att populationen växer. Och när det blir mindre mat blir det mindre rovdjur igen.